Ritningar som tas fram i Motala kommun ska ha följande höjd- och plansystem:

Plansystem: SWEREF 99 15 00
Höjdsystem: RH 2000

Plan- och höjdsystem ska tydligt framgå på alla ritningar och andra handlingar som innehåller koordinat- eller höjdangivelser.

Ritningar i PDF-format, som ingår i en leverans av handlingar, ska uppfylla flera krav för att underlätta granskning, uppföljning och hantering av handlingen.

Sökbar text

PDF-filer ska ha sökbar text. Det skapas genom att använda truetype-teckensnitt vid export från CAD/BIM till PDF.

Korrekt namnsatta

Filnamnet ska vara handlingsnumret samt filändelsen .pdf. Ingen beskrivande text eller datum ska finnas i filnamnet. Ritningsnumren ska vara exakt samma i handlingsförteckning, rithuvud, hänvisningar och filnamn.

Skalenliga och rätt roterade

Ritningen bör ligga horisontelltt, vid unika fall kan ritningen roteras.
Alla ritningar i plan ska innehålla en norrpil.
Alla ritningar ska innehålla en korrekt skalstock.
Vid exporten till PDF kan PDF-skrivarens hantering av marginaler trycka ihop ritningen vertikalt och horisontellt, vilket påverkar den faktiska skalan. Kontrollera alltid, genom att mäta, att skalan stämmer i PDF:en.

Dokumentegenskaper

PDF:er ska levereras som ”vanliga” PDF-filer, inte PDF/A.

Linjer och texter

Vid export till PDF ska all information ligga i PDF:en. Inga linjer eller texter får följa med exporten till PDF som lager.

Undvik lägesförflyttning

Olika ritningstyper ska följa samma ritutsnitt och insättningspunkt för ritramen. Det underlättar överlagring av PDF:er och uppföljning av ändringar.

Stämpel

Samhällsbyggnadsförvaltningens stämpel ska användas på samtliga ritningar. Stämpeln tillhandahålls i dwg-format. Om programvaror används som inte stödjer det formatet, får en kopia skapas för andra filformat. Fonter, teckenstorlek, storlek på logotyp och liknande får inte ändras.

Rithuvud_Motala

Fälten i stämpeln ska fyllas i enligt följande:

Ansvarig: Konsultens eller entreprenörens uppdragsansvarige. Anges med första bokstaven i personens förnamn samt hela efternamnet.
Handläggare: Teknikansvarig för det teknikområde som ritningen omfattar. Anges med första bokstaven i personens förnamn samt hela efternamnet.
Ritad av: Anges med första bokstaven i personens förnamn samt hela efternamnet.
Uppdragsnummer: Konsultens eller entreprenörens uppdragsnummer.
Format: Pappersformat.
Ort: Motala.
Datum: Datum för fastställande.
Fastställd av: Beställarens projektledare (Projektsamordnare om projektledaren är extern). Anges med första bokstaven i personens förnamn samt hela efternamnet.
Skala: Skala.
Ritningsnummer: Ritningsnummer.
Rev: Revidering.
Status: Handlingsstatus.
Projekt: Projektnummer och projektnamn.
Gata: Gatunamn.
Del/etapp: Del eller etapp av gata. I första hand anges informationen som ett intervall på en räknad linje, exempelvis ”KM 0/500-1/500”. Om ritningen omfattar hela gatan kan fältet lämnas tomt.
Beskrivning 1-4: Eventuell beskrivning av innehållet i ritningen. Valfritt antal rader.
Ritningstyp: Ritningstyp.

Fälten Status, Rev samt revideringsrader styrs i AutoCAD med hjälp av ”Visibility States”. För att ändra status, klicka på triangeln i stämpelns nedre högra hörn och välj i menyn. I första hand ska någon av de förvalda statusbenämningarna väljas. Det är bara om ingen av dem är relevant för projektet som ”egen status” får väljas. Statusraden blir då ett attribut där en egen text kan skrivas in.

Om någon av Rev A-D väljs visas revideringsrader med attribut samt den aktuella revideringsbokstaven i fältet Rev.

Ritningens status ändras med de förval som finns i stämpeln. I undantagsfall får en egen status användas efter överenskommelse med beställaren. Revideringshantering görs under statusarna FU och BH.

FH, FÖRHANDSKOPIA

Förhandskopia används som status för arbetsmaterial, utkast och liknande som överlämnas till beställare innan det fastslagna leveransdatumet. Förhandskopian ska innehålla ett korrekt datum för överlämningsdagen samt en ifylld stämpel.

GH, GRANSKNINGSHANDLING

Granskningshandling används som status för handlingar som levereras till beställaren på utsatt datum och i enlighet med avtalet. Datumet i ritningsstämpeln är det som är avtalat eller som har överenskommits på ett projekteringsmöte. Handlingar ska vara granskade och en egenkontroll ska vara utförd samt dokumenterad genom konsultens egna rutiner.

FU, FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Förfrågningsunderlag innebär en omstämpling av den reviderade och fastställda granskningshandlingen, som en del i eller som ett fullständigt underlag för en upphandling.

Ändringar och revideringar av förfrågningsunderlaget ska kompletteras med ett reviderings-PM som benämns PM01, PM02 osv. PM:et ska innehålla en kort beskrivning av vad som har ändrats samt vilken ritning som berörs. Det ska ha samma beteckning som stämpeln i revideringsrutan. Ändringar på ritningen ska markeras med revideringsmoln och betecknas med pil. Vid nästa revidering tas molnet och pilen bort.

BH, BYGGHANDLING

Statusen bygghandling ges i regel på ett startmöte om förfrågningsunderlaget godkänns av beställaren. Statusen dokumenteras i ett startmötesprotokoll. I annat fall ska handlingarna stämplas om till bygghandling, eventuella ändringar på förfrågningsunderlaget arbetas in och alla beteckningar tas bort.

Ändringar och revideringar av bygghandlingen kompletteras med ett reviderings-PM som benämns PM01, PM02 osv. PM:et ska innehålla en kort beskrivnings av vad som har ändrats samt vilken ritning som berörs. Det ska ha samma beteckning som stämpeln i revideringsrutan. Ändringar på ritningen ska markeras med revideringsmoln och betecknas med pil. Vid nästa revidering tas molnet och pilen bort.

RH, RELATIONSHANDLING

Ändringar och revideringar under byggskedet dokumenteras löpande. Vid färdigställande ska förändringar mätas in och redovisas i både PDF och DWG. I relationsunderlaget ska arbetena framgå i sin helhet. Entreprenören ska leverera underlag för relationshandlingar till projektledaren senast två veckor före slutbesiktning. Färdiga relationsritningar ska tas fram av projektören och dessa ska levereras inom två veckor efter godkänd slutbesiktning.

Vilka ritningar som behövs avgörs i respektive projekt. Exempel på ritningar och vad de bör innehålla finns i listan nedan. Fler ritningstyper kan förekomma om det finns behov av det. Skisser och liknande arbetsmaterial ska redovisas som förhandskopia, se avsnittet ”Status och revideringshantering”.

• Översiktsplan, när det är fler än ett blad/ritning
• Rivningsplan
• Schaktplan
• Markplaneringsplan
• Utformningsplan, Ytskiktsplan
• Höjd- och utsättningsplan
• Trafikutrustningsplan
• VA-plan
• Belysningsplan
• Planterings- och utrustningsplan
• Gestaltning- eller illustrationsplan
• Gatuprofil
• VA-profil
• Normalsektion
• Tvärsektion
• Detaljer redovisade i plan
• Ledningssamordningsplan (VA, FV, EL, OPTO, Tele)

Översiktsplan

Översiktsplanen bör redovisa arbetsområdets yttre gräns och utbredning. Planen bör också redovisa bladindelningen och hur arbetsplatsen är upplagd.

Förekommande skalor:

1:10 000
1:5 000
1:2 000
1:1 000
1:500
1:400

Rivningsplan

Rivningsplanen bör redovisa alla rivningsobjekt. Planerna kan även visa schakt och detaljschakt om informationen inte blir svårtydd, i så fall bör separata schaktplaner tas fram.

Förekommande skalor:

1:400
1:200

Schaktplan

Schaktplanen bör redovisa djupet på schaktet för att tydligt visa schaktvolymer och påverkan av schaktningen. Djupet kan redovisas med färggrafik och en tabell för volymerna.

Förekommande skalor:

1:400
1:200

Markplaneringsplan

Markplaneringsplanen bör redovisa den planerade utformningen och en schematisk uppställning. Planen ska kunna ligga till grund för en första ekonomisk kalkyl för anläggningen samt för drift och underhåll.

Förekommande skalor:

1:1000
1:400
1:200

Utformningsplan, Ytskiktsplan

Utformningsplanen bör redovisa alla typer av markbeläggning och utrustning. Om informationen blir svårtydd görs också en detaljritning av specifika objekt, där utsnittet markeras på utformningsplanen. Informationen i detaljritningen bör inte redovisas på utformningsplanen. Om det är en omfattande höjd- och måttsättning bör en separat höjd- och utsättningsplan göras, se höjdplan.

1:1000
1:400
1:200

Höjd- och utsättningsplan

Höjd och utsättningsplanen bör redovisa höjd- och måttsättning samt koordinaterna i planen. Utöver grundkartor och underlag bör ritningarna endast innehålla beläggningslinjer, kantstenslinjer, plushöjder samt breddmått, längdmått och radier.

Förekommande skalor:

1:400
1:200

Trafikutrustningsplan

Trafikutrustningsplanen bör redovisa den nya trafiksituationen med målning och skyltning.

Förekommande skalor:

1:400
1:200

VA-plan

VA-planen bör redovisa nya VA-ledningar, inklusive höjdsättning.

Förekommande skalor:

1:1000
1:400
1:200

Belysningsplan

Belysningsplanen bör redovisa ny belysning, placering av fundament samt kabeldragning.

Förekommande skalor:

1:1000
1:400
1:200

Planterings- och utrustningsplan

Planterings- och utrustningsplanen bör redovisa hur växter och utrustning ska placeras.

Om växtförteckningen är omfattande, bör växterna läggas i ett separat dokument. Lekutrustning ska redovisas skalenligt och säkerhetsavstånd ska anges.

Förekommande skalor:

1:400
1:200

Gestaltningsplan/illustrationsplan

Gestaltnings- eller illustrationsplanen bör redovisa illustrationer och gestaltningar för att förstärka läsbarheten, framför allt för utomstående som berörs av ett projekt. Planen tas fram vid behov efter samråd med beställaren.

En illustrationsplan har situationsplanen som grund, men den behöver inte följa situationsplanens beteckningar. Ytorna kan skrafferas och färgläggas.

Förekommande skalor:

1:1000
1:400
1:200

Gatuprofil

Gatuprofiler bör tas fram när nya gator anläggs eller när en befintlig gatas höjder förändras. Gatuprofilen bör redovisa befintliga marknivåer, nya marknivåer och korsningspunkter. Nya VA-ledningar kan ingå i gatuprofilen om det rör sig om ett fåtal ledningar. Är det mer omfattande ledningsarbeten bör en VA-profil tas fram.

Förekommande skalor:

1:1000/1:100

VA-profil

VA-profilen bör redovisa befintliga marknivåer, nya marknivåer och nya VA-ledningar.

Förekommande skalor:

1:1000/1:100

Normalsektion

Normalsektionen bör redovisa överbyggnader och anläggningskompletteringar i en sektion, med hög detaljnivå.

Förekommande skalor:

1:100
1:50
1:20
1:10

Tvärsektion

Tvärsektioner bör tas fram när nya gator anläggs, när en befintlig gatas höjder förändras eller vid andra behov. Tvärsektioner tas fram i samråd med beställaren. De redovisar befintliga marknivåer och nya marknivåer samt terrassnivån i sektionen.

Förekommande skalor:

1:100
1:50

Detaljer

Detaljritningar bör redovisa en hög detaljnivå.

Förekommande skalor:

1:100
1:50
1:20
1:10

Ledningssamordningsplan

Ledningssamordningsplanen bör redovisa befintliga och nya ledningar.

Förekommande skalor:

1:1000
1:400
1:200