Dimensioneringen av gaturummet vid om- och nybyggnad ska utgå ifrån Trafikverkets regler för vägar och gators utformning, VGU. En dimensionerande trafiksituation med utrymmesklass B ska vara vägledande för att hastigheterna inte ska bli för höga. Som referenshastigheter används huvudsakligen 30, 40 och 60 km/tim i tätort.

VGU på Trafikverkets webbplats

Gatusektioner ska utformas med hänsyn till karaktär och den önskade högsta hastigheten på gatan. En lägre hastighet är viktigt för att minska risken för olyckor och allvarliga skador. Även barriäreffekter och bullernivåer minskar med lägre hastighet. Breda gator ökar behovet av farthinder för att få en god trafiksäkerhet.

Gatusektionens bredd beror på många omständigheter, som exempelvis gatans funktion, trafikmängd, parkeringsbehov, plats för lastning och lossning, busshållplatser, gång- och cykeltrafikens omfattning och separeringsgrad samt mängden breda och tunga transporter på gatan. Det är viktigt att behoven identifieras tidigt så att gatusektionen från början anpassas till behoven. Utrymmesbehovet i korsningspunkter behöver studeras separat i varje enskilt projekt, med hänsyn till korsningstyp, antal svängkörfält och liknande.

I den tidiga planeringen av nya områden är förutsättningarna inte alltid så tydligt definierade. Det innebär att förutsättningarna i byggskedet oftast skiljer sig från de ursprungliga tankarna, vilket i sin tur kan påverka exempelvis behovet av parkering. Därför är det viktigt att tidigt ta hänsyn till att områdens användning kan förändras och avsätta ”flexibla” trafikytor som kan omvandlas i byggskedet för att klara olika trafikslags behov.

Läs det här först:

Allmän information inför projektering (länk till styrande dokument).
Allmänna krav och rekommendationer för gator (länk till styrande dokument).
Kontakta alltid Gata & park på Samhällsbyggnadsförvaltningen inför en ny- eller ombyggnad av gaturummet.

Kontakta alltid Gata & park på Samhällsbyggnadsförvaltningen inför en ny- eller ombyggnad av gaturummet.

Gatan ska dimensioneras så att spårbildning undviks. Där vägbredden är så smal att trafiken riskerar att köra i samma spår kan det krävas åtgärder som förstärkt överbyggnad och bindlager. Det gäller exempelvis vid avsmalningar, refuger, cirkulationsplatser, busshållplatser och korsningar – även vid ombyggnation.

Där renhållningsfordon ska köra, ska ytan dimensioneras för en totalvikt på 26 ton.

Körfältsbredden ska vara minst 3,5 meter mellan fasta hinder för att underlätta för vinterväghållningen och för att renhållningsfordon ska kunna komma fram. Exempel på fasta hinder är stolpar, kantsten eller stödmurar. På kortare sträckor som refuger och gångpassager får bredden vara 3,25 meter.

Det ska finnas plats för snöupplag intill vägen. Gång- och cykelbanor får inte räknas in i ytan för snöupplag.

Vid busshållplatser där det inte finns bussfickor ska körfältet vara minst 5,5 meter brett för att bilar ska kunna passera bussen.

Om körbanan har olika beläggningsmaterial ska sten- och plattytor spännas in eftersom risken för skador på konstruktionen är extra stor vid materialövergångar.

När kantsten inte används ska en stödremsa läggas. Den ska vara minst 0,25 meter bred och lika djup som den totala beläggningen. Materialet ska vara samkross i fraktionen 0-16 millimeter.

Om det finns gräs eller planteringsytor i en rondell bör det finnas en hårdgjord yta som skyddszon till vägbanan av arbetsmiljöskäl. Ytan bör vara cirka 70–100 centimeter bred. Storleken på skyddszonen dimensioneras utifrån hastigheten på gatan.

Rekommendationer för olika typer av gator:

Infart- och huvudgata
När infarter och huvudgator ska dimensioneras, görs en särskild utredning.

Uppsamlingsgata och industrigata
Gator som fungerar som uppsamlingsgator, och gator i industriområden, dimensioneras med utgångspunkt från en hastighet på 40 km/tim. Gång- och cykeltrafiken separeras med skiljeremsa. Normalt görs körbanan minst 6,3 meter bred.

Lokalgata
Gator som fungerar som lokalgator dimensioneras med utgångspunkt från en hastighet på 30 km/tim. Gångtrafiken separeras med kantsten och cykling sker på gatan. Normalt görs körbanan 5,5 meter bred.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram exempelsektioner för uppsamlingsgator och lokalgator som vägledning vid dimensionering. Sektionerna innehåller en flexibel zon som är viktig att få med tidigt i planeringen. Den ytan kan, beroende på behov, användas för exempelvis parkering för bil och cykel, plantering, snöupplag eller skiljeremsa mot separerad cykelbana vid uppsamlingsgata.

Exempelsektioner lokalgata och uppsamlingsgata/industrigata:

Lokalgata (30 km/h)

Mått: gångbana 2 m, flexibel zon 3 m, körbana 5,5 m, gångbana 2 m

BILD

Illustration gatusektioner, lokalgata 30 km/h

Uppsamlingsgata/industrigata (40 km/h)

Mått: gångbana 2 m, cykelbana 3 m, flexibel zon 3,5 m, körbana 6,3 m, gångbana 2 m

Illustration gatusektioner, uppsamlingsgata 40 km/h

BILD

När gator med gångbanor utformas ska alltid kantsten med visning användas.

Kanstensvisning ska vara 120 millimeter vid nybyggnation. Vid kuvertfall ska den variera mellan 70 och 130 millimeter, räknat på ett avstånd mellan brunnarna på 30 meter.

När grävd kantsten läggs bredvid icke-hårdgjorda ytor ska alltid ett motstöd av betong användas.

När spikad kantsten läggs bredvid icke-hårdgjorda ytor ska alltid ett motstöd av betong användas. På broar får inte spikad kantsten användas.

Kantsten i betong ska sättas i kurvor, vid refuger, i cirkulationsplatser samt i korsningar med tung trafik.

Höjden på kantstenen vid in- och utfarter ska vara 40–60 millimeter med tanke på körkomfort och för att undvika asfaltkilar. Asfaltskilar hindrar avvattning och skadas lätt vid driften av gatan.

En genomgående gång- eller cykelbana ska ha samma höjd och samma material genom hela korsningen. Den ska inte ha några kantstensradier.

Om kantsten inte används ska en stödremsa läggas. Den ska vara 0,25 meter bred och bestå av samkross i fraktionen 0–16 millimeter.

Limmad kantsten bör användas restriktivt, eftersom livslängden är betydligt kortare än för nedgrävd och spikad kantsten.

Kanstensvisning vid ombyggnation bör vara 120 millimeter.

Vid kuvertfall varierar kantstensvisningen normalt mellan 70 och 130 millimeter, räknat på ett avstånd mellan brunnarna på 30 meter.

För alla farthinder krävs samråd med Gata & park på Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Östgötatrafiken ska alltid få möjlighet att ge synpunkter när nya farthinder planeras eller projekteras på gator med buss i linjetrafik.

På gator med buss i linjetrafik gäller följande:

Platågupp:

Platåhöjden ska vara 10 centimeter.

Uppfartrampens lutning ska vara 6–8 procent i förhållande till gatans lutning.

Platålängden ska vara minst 7 meter för att bussens båda axlar ska kunna vara på platån samtidigt.

Gatuöverbyggnaden ska vara förstärkt för att undvika sättningar, både i guppet och på inbromsningssträckan.

Cirkelgupp:

Cirkelgupp får inte finnas på gator med busstrafik.

Gatunamnsskyltar sitter på husväggar, belysningsstolpar eller på fristående stolpar, oftast vid vägkorsningar. Motala kommun namnsätter gator och fastställer adresser. Det är också Motala kommun som sätter upp skyltar i gatukorsningar, medan fastighetsägaren ansvarar för skyltning inom fastigheten.